Tåg saltsjöbaden till slussen

I början av 1900-talet fanns långt gångna planer på att bygga en järnväg härifrån ut till Värmdö. Sök bland Waxholmsbolagets tidtabeller för att få aktuell information.
Från Vinterhamn är det lättast att hitta till Sommarhamn om man promenerar den väg bussarna och bilarna kör (222:an) förbi alla parkeringar och Stavsnäs Gärde till Allévägen (se ”Med buss” ovan”).

Saltsjöbanan är en särpräglad järnväg på många sätt.

Efter Järla är banvallen alltsedan 1940 förberedd för dubbelspår men bygget avbröts. Till skillnad från Säröbanan som lades ned på 60-talet lever Saltsjöbanan kvar men nu förvandlad till en relativt modern förortsbana för pendlarna.

I slutet av 1800-talet efterfrågades en lämplig plats att anlägga en bad- och rekreationsort för stockholmarna.

Den äldre svenska benämningen på ett område för hamn- och varvsverksamhet är "gård", som syftar på "skeppsgård". Dessa kommer byggas om på samma vis som C10-C11 har idag. Foto 2004, Markus Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Tom Hedlund & Ulrika Palme: Kring Saltsjöbanan, Carlsson Bokförlag 1987
- Flera förf: Stockholm-Saltsjön 1892-1992, 1992
- Kenneth Landgren: Saltsjöbanan, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 58, 1993
- Alf Bökman & Tom Smith: "Bort gå de...", tidskriften Tåg nr 10/1981
- Lars-Henrik Larsson: När trävagnar blev T-vagnar, tidskriften Tåg nr 1/1983
- Kenneth Landgren: Saltsjöbanan 100 år, tidskriften Tåg nr 5/1993
- Lars Hådell: Motorvagnen som vände tillbaka, tidskriften Tåg nr 8/1994
- Erik Hellgren & Thomas Montgomery: Vik - centralen utan järnväg, tidskriften Tåg nr 10/2001
- Thomas Johansson: Tvärbana Ost rycker närmare, tidskriften Tåg nr 5/2007
- Föreningen Motorvagnens Vänner

Om Värmdö Järnväg som aldrig blev av
- Eric Hellgren & Thomas Montgomery: Vik - centralen utan järnväg, tidskriften Tåg nr 10/2001

Saltsjöbanan

Saltsjöbanan
Allmänt
PlatsStockholm
SträckaLinje 25B Slussen - Henriksdal (Ersättningsbuss)

Linje 25 Henriksdal - Saltsjöbaden

Linje 26 (Henriksdal -) Igelboda - Solsidan
Organisation
Invigd1 juli1893
ÄgareJärnvägs AB Stockholm–Saltsjön 1893–1966
Saltsjöbadens köping 1967–1968
SL/Region Stockholm 1969–
TrafikoperatörVeolia Transport –2012
Arriva Sverige AB 2012–
Tekniska fakta
Längd18,6 kilometer
Antal spårEnkelspår 16,1 kilometer
Dubbelspår 2,5 kilometer
Spårvidd1 435 millimeter
Största lutning16,7 ‰
Minsta kurvradie300
ATCJa
Hastighet70 km/h
ElektrifieradStadsgården–Saltsjöbaden 1913-05-23
Igelboda–Solsidan 1914-08-10
Matning1500 V DC 1913-1976
750 V DC 1976-
(kontaktledning)
Källor [1]
Linjekarta
km
Slussen
0,0 Slussen  25 1936–
Södra stambanan▲Stockholm C1874–1954
0,3 Stadsgården1893–1936
Stadsgården (SJ)[2]1893–
Stadsgården►Stockholms S–ca 2000
Stadsgårdstunneln 638 m
1,2 Tegelviken[3]1893–1893
Folkungagatan
Länsväg 222
1,7 Fåfängan1894–1906
Hammarby◄Stockholms S1929–ca 2000
Danviksbron200 m
2,3 Henriksdal1893–
Henriksdalstunneln 337 m
2,8 Dockan►(Svindersviken)1938–1965
Länsväg 222
Tvärbanan◄Sickla udde2017[4]
3,4 Sickla(Sickla djurgård)1893–
SicklaIndustri
3,8 Nacka(Sickla)1893–
Dubbelspår1937–
JärlaIndustri
5,0 Saltsjö-Järla1893–
5,6 Lillängen1937–
6,6 Storängen1893–
►Vagnbjörn[5]
Saltsjöbadsleden
Dubbelspår1913–
7,9 Saltsjö-Duvnäs1893–
5 SnöromGrusgrop–ca 1899
9,8
10,2 Östervik1902–
10,9 Lännerstasund1894–1902
11,6 Fisksätra1904–
13,0 Igelboda  26 1913–
Saltsjöbadsleden
13,6 Tippen1970-
14,4 Tattby1913–
Tattbytunneln 125 m
15,1 Erstaviksbadet1945–
16,0 Solsidan  26 1913-
14,0 Neglinge / Neglingedepån1893–
Pålnäsviken[6]1893–1914
◄Neglingeviken ►Pålnäsviken
14,9 Ringvägen1893–
15,6 Saltsjöbaden1893-1947
Saltsjöbaden  25 1947-
16,1 Dalaröbryggan
Baggensfjärden
a Studerad anslutning till
spårvägen Tvärbanan

Saltsjöbanan (ursprungligen Stockholm–Saltsjöns Järnväg – SSnJ) är en cirka 18,6 kilometer lång[7] järnväg[8] som går mellan Slussen i Stockholms innerstad och Saltsjöbaden i Nacka kommun.

Innan Stadsgårdstunneln var färdig 1893 transporterades de första järnvägsvagnarna på pråm från Atlas fabriker i Vasastaden till Dalaröbryggan och fördes upp på järnvägsspåret.[13] Saltsjöbanan var nödvändig för att skapa enkla kommunikationer till och från Stockholm. Vagnen tillverkades av ASEA 1913 och gick i reguljär trafik fram till 1976.

Det första ombyggda tågsättet typ C10B/C11B levererades 2017. Även banan behövde anpassas - bland annat fick linjespänningen sänkas till 750 volt (den har sedermera höjts igen till 900). Birger Stafsing var ingenjör vid statens järnvägsbyggnader 1881–1891 och han var arbetschef för anläggningen av Saltsjöbaden och Saltsjöbanan 1891–1894.

I "bottenvåningen" strax norr om bussarna finns den verkliga slussen som är slussen mellan Saltsjön och Mälaren.


Idag är station Slussen en ganska trist tillställning även om man på senare år har försökt fräscha upp stället en smula.


Ett par trappor högre upp, på gatuplanet, ser det mycket roligare ut.


Det här är utsikten över "Stockholms ström" med alla båtar.

Strax efter Stavsnässkylten, tag vänster, Allévägen, mot Stavsnäs Sommarhamn. Adressen är Byholmsvägen 9, Stavsnäs.

Koordinater: N 59º 17.579′ E 018º 41.293′   Visa på karta

Vägbeskrivningar

Med buss (från exempelvis Slussen):

Tag buss 433 eller 434 från Slussen till Stavsnäs By.

(OBS! Ånglok användes i godstrafiken fram till 50-talets slut.

Två mycket särpräglade ellok har rullat på banan: XF 24 - ett kombinerat el- och diesellok som byggdes 1946 av delar från skrotade motorvagnar. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

(Delen Slussen-Henriksdal är p g a Slussens ombyggnad stängd till 2027)

Sedan 1936 utgår Saltsjöbanan från Slussen (Slu, 0 km) vid bussterminalen och snett under tunnelbanestationen med samma namn.

År 1892 var kostnaderna uppe i 4,7 miljoner kronor. Kyrkan var en gåva av Wallenberg och invigdes för övrigt i kunglig närvaro i anslutning till att Saltsjöbanans eldrift invigdes 1913.

Första uppehåll i Saltsjöbaden görs vid hållplats Ringvägen (Rvä, 15 km) innan slutstation Saltsjöbaden (Sbn, 16 km) nås.

Foto Frederik Tellerup.

Överflödiga t-banevagnar räddar banan

Under 50- och 60-talen sjönk resandet och vagnparken var alltjämt den ursprungliga från elektrifieringen 1913 även om moderniseringar skett. Järnvägstunneln under Södermalm vid Stadsgården var landets längsta och kallades i folkmun för "Wallenbergs undergång".