Läroplan gymnasiet samhällskunskap

Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör.

  • Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer.
  • Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner.

    Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

  • Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

    • Kunskapskrav

    Betyget E

    Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.

    I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt diskuterar översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till såväl empiriska källor som någon vetenskapsteoretisk källa. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

    Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Privatekonomi.

    Källhänvisning enligt vanliga system.

  • Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

    • Kunskapskrav

    Betyget E

    Eleven kan översiktligt redogöra för centrala teorier utifrån olika perspektiv.

    Eleven ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

    Eleven kan ge några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och utförligt och nyanserat beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor.

    I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet.

    Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

    Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

    I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.

    Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

    Betyget B

    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

    Betyget A

    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter.

    Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
    2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
    4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
    5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

    Kurser i ämnet

    1. Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.

      Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

      Betyget D

      Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

      Betyget C

      Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.

      Dessutom kan eleven dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

      Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven medviss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

      Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor.