Barn smälter inte maten
Gör förändringen stegvis så att både du och ditt barn kan hitta lugn och ro att sova hela natten.
Hur mycket ska ett barn äta per dag?
Hur mycket barn äter är individuellt och går i perioder. Det kan ta lite tid att komma dit.
Det kan också handla om att de är för trötta eller att de blivit ammade/fått ersättning för tätt inpå måltiden.
Denna görs i narkos.
8 tips när ditt barn inte vill äta
Plockmat är fantastiskt på många sätt när det gäller att skapa matglädje, men ibland kommer det svackor när barnet plötsligt vägrar att äta. Kan barnet ha fokus på måltiden eller används någon form av avledning?
Plötsligt en dag kanske barnet smakar, eller i ett annat sammanhang känner igen maten, och börjar äta. Det finns också särskilda ”nutritionslogopeder” kopplade till barnklinik eller neonatalavdelning som specialiserat sig på små barn med ätsvårigheter.
Undersökningsmetoder av oralmotorik, sensorik och sväljning
Måltidsobservation
En vanlig undersökningsmetod är att observera en måltidssituation eller hur barn närmar sig mat och dryck.
Barn som får kontrollera sitt eget ätande utvecklar en tryggare självständighet. Filmen från kameran visas på en monitor. Blanda olika färger och utseenden. Undvik mutor, belöningar och bestraffningar. Vanligast är det runt tvåårsåldern och ofta hör det ihop med de utvecklingsstegen vi tidigare kallat trots. Det kan handla om att barnet precis håller på att lära sig att man kan ha sin egen vilja och vill testa den i den här situationen, och att på så sätt få ha kontroll över sitt eget beteende.
De försöker lära sig vad mat är och hur den smakar, så måltiderna är tillfälle för upptäckande. En del barn får av medicinska skäl inte äta via munnen då de löper stor risk att svälja fel med till exempel täta lunginflammationer som följd.
För de flesta är det flera samverkande faktorer som påverkar ätandet och ger ätsvårigheter.
Några vanliga orsaker till ätsvårigheter hos barn:
- Neurologiska och neuromuskulära sjukdomar så som cerebral pares eller medfödda syndrom.
- Andningssvårigheter på grund av svag andningsmuskulatur, slembildning, trånga andningsvägar eller bronko-pulmonell dysplasi (BPD), vilket är vanligt hos för tidigt födda barn.
Medfött hjärtfel. - Missbildningar eller andra problem med mag-tarmkanalen så som esofagusatresi (missbildning av matstrupen), gastroesofageal reflux (sura uppstötningar), omfattande kräkningar, förstoppning, kort tarm, glutenintolerans, födoämnesallergi (till exempel komjölk).
- Kraniofaciala missbildningar eller missbildningar i svalget så som gomspalt, underutvecklade käkar eller trångt svalg.
- Utvecklingsneurologiska tillstånd.
- Sen oralmotorisk och sensorisk utveckling.
Selektivitet – ”neofobi”
Många barn har en period när de är misstänksamma mot nya smaker, konsistenser och livsmedel.
Både du som förälder, eventuella syskon och barn på förskolan kan därför uppmuntra till goda matvanor genom att äta gemensamt och uppmuntra varandra. Så länge ditt barn är nöjt och växer som det ska behöver du inte vara orolig. Små barn är mer benägna att äta mat av en ny konsistens om de först har fått känna på den med händerna.
Här kan du läsa mer om matintroduktion för små barn.
Just i förskoleåldern är barn särskilt påverkade av sociala faktorer, så det kan du använda till din fördel så fort barnet börjar äta mer av sin mat själv.
En del barn som vaknar på natten vill ha välling för att kunna somna om. Det kan även bli övermäktigt för dem om det är en för stor portion framdukad eller för många alternativ, då kan det vara bra att testa att ta bort alternativen och minska mängden.