Första kärnreaktorn i sverige

Inget annat svenskt kärnkraftverk har utsatts för lika mycket kritik som just Barsebäck.

1997 antog riksdagen en lag om kärnkraftens avveckling. Det svenska kärnvapenprogrammet avslutades formellt 1972, samma år som Oskarshamn 1 togs i drift.

Oskarshamn 2 startades två år senare, och hade en 70 meter hög kokvattenreaktor från Asea Atom.

Sveriges andra kärnkraftverk, Marviken utanför Norrköping, började byggas 1965 i syfte att både producera el och att ta fram plutonium till atombombsprogrammet. I <strong>Sverige</strong> tillsatte regeringen den 23 november 1945 på <strong>för</strong>slag av dåvarande ecklesiastikministern Tage Erlander den s k Atomkommittén, som skulle biträda departementet med utredningar rörande planläggningen av forskningsarbetet <strong>för</strong> atomenergins tillgodogörande.

Ågestaverket var också det enda kärnkraftverk i Sverige som kom att leverera både värme och el. Författarens egna minnen och anteckningar.<br />

Publikationerna Bakgrund och Faktaserien ges ut av analysgruppen vid<br />

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU).<br />

Gruppens huvuduppgift är att sammanställa och analysera fakta<br />

kring frågor som kommer upp i samhällsdebatten med anknytning till<br />

reaktorsäkerhet, strålskydd, radiobiologi och riskforskning.<br />

Skriftserier och rapporter publiceras på analysgruppens hemsida.<br />

Denna innehåller också ett omfattande länkbibliotek till nationella och<br />

internationella forskningsorganisationer, kärnkraftmyndigheter och<br />

kraft<strong>för</strong>etag.<br />

Den tidiga starten av en svensk kärnbränslefabrik ledde till<br />

erfarenheter som togs till vara vid tillverkningen av reaktorbränsle<br />

<strong>för</strong> i stort sett alla svenska kärnkraftverk.

Tre kokvattenreaktorer som togs i drift 1980, 1981 och 1983.

Här finns också SFR, ett slutförvar för låg- och medelaktivt avfall.

Svensk uranbrytning och bränslefabriker

Under 1950-talet såg man framför sig att Sverige skulle bli självförsörjande då det gällde atomenergi. 2005 stängdes Barsebäck 2. Optimismen var stor inför den nya energikällan och man inriktade sig på att skapa självförsörjning med hjälp av inhemskt uran och egen tillverkning av tungt vatten.

Sverige hade tagit steget in i atomåldern.

”Det hela förlöpte ganska odramatiskt, även om det gick åt mer tungt vatten än beräknat, och vid 19-tiden kunde vd Brynielsson ringa TT och meddela att Sveriges första reaktor hade startat”, återberättar Bengt Pershagen.

Effekten kyldes bort

Effekten var inledningsvis omkring 300 kilowatt värme, men höjdes efterhand till en megawatt.

Nummer 34 Juli 2004 Årgång 8 ber 1942 då världens <strong>för</strong>sta kärnreaktor CP-1 kunde startas i Chicago. Projektet drevs av AB Atomenergi. Kosmos 1987.<br />

2. I samband med lagändringen togs detta slutdatum bort. Anläggningen blev klar 1953 men det var <strong>för</strong> sent <strong>för</strong> att uran därifrån skulle kunna användas vid tillverkningen av bränslet till R1.

Genom ett samarbetsavtal med den franska motsvarigheten till AB Atomenergi fick <strong>Sverige</strong> låna de tre ton naturligt uran som behövdes. Internt, delvis skämtsamt,<br />

<strong>för</strong>ekom också namnet SLEEP, Swedish Low Energi Experimental<br />

Pile.<br />

Bränslestavarna bestod av naturligt metalliskt uran inkapslat<br />

i aluminium.

1970 trädde icke-spridningsavtalet i kraft.

Anläggningen i Marviken omvandlades istället till ett oljekraftverk. Under 1939 och 1940 hade de sista grundläggande <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> klyvning av urankärnor klarlagts och man anade möjligheterna till att åstadkomma självunderhållande kedjereaktioner.

Projektet uppmärksammades mycket eftersom man för första gången någonsin i världen utförde arbeten inne i en använd reaktortank.

På den halvö där kärnkraftverket ligger finns också Clab, som är det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle från alla de svenska reaktorerna. En helt annan typ av bekräftelse demonstrerades över Hiroshima den 6 augusti 1945.

Statliga AB Atomenergi tvingades acceptera att framtiden istället fanns i lättvattenreaktorerna.

Oskarshamnsverket — den första lättvattenreaktorn

Kärnkraftsanläggningen ligger på Simpevarpshalvön i Oskarshamns kommun i Småland.
Drifttillstånd: OKG AB.

Till skillnad från Ågesta och Marviken blev inte Oskarshamnverket ett statligt finansierat projekt.